Blir det en träningsblogg
Jag har ett nytt mål...ett stort mål...ett mål som funnits där i snart åtta år men som först nu börjar ta form och bli verkligt. Till hösten ska jag gå steg 1 för att så småningom bli jympaledare hos Friskis&Svettis. Jag har skjutit på det, avvaktat, inte vågat, hittat på ursäkter och framför allt inte kännt mig redo...men nu...nu är det äntligen dags.
Men hur det än är så befinner jag mig just nu i början på en lång, intensiv och slitsam resa. Jag har 16 veckor på mig att komma i en fysisk form som gör att jag kan åka iväg på kursen och känna att jag har allt att ge...att jag kan tillgodogöra mig så mycket som möjligt av kursen...och att jag så småningom, när vi går över på nästa år kan leda ett pass som ger allt det där som jag själv vill ha när jag går på jympa. Jag måste bli så trygg i min kropp så att den inte på något sätt sätter käppar i hjulet för att jag ska kunna ge av mig själv...fullt ut...när jag leder.
Började resan för någon vecka sen men från och med nu ska det även gå att följa den här.
Idag har jag för första gången i mitt liv kört ett mjölksyrepass...en riktig bendödare för framsida lår. Detta efter att jag först kört Cirkelgym och tyckte att jag tog i ganska bra. Jag kan säga att känslan när mjölksyran bränner i låren och jag blir puschad att bara fortsätta köra...den är helt ny för mig...inte helt angenäm just i stunden...men det är inte utan att det känns rätt bra så här i efterhand. Det är mind over matter som gäller och det är nog inte så tokigt att träna upp envisheten och psyket lite också. Det lär ju komma dagar då jag inte vill....men ändå måste.
Hur som helst...det kommer med stor sannolikhet bli smärtsamt att röra sig upp och ner för trapporna imorgon...men i så fall är det värt det..
Dagens affirmation: Jag kan mycket mer än jag tror
Men hur det än är så befinner jag mig just nu i början på en lång, intensiv och slitsam resa. Jag har 16 veckor på mig att komma i en fysisk form som gör att jag kan åka iväg på kursen och känna att jag har allt att ge...att jag kan tillgodogöra mig så mycket som möjligt av kursen...och att jag så småningom, när vi går över på nästa år kan leda ett pass som ger allt det där som jag själv vill ha när jag går på jympa. Jag måste bli så trygg i min kropp så att den inte på något sätt sätter käppar i hjulet för att jag ska kunna ge av mig själv...fullt ut...när jag leder.
Började resan för någon vecka sen men från och med nu ska det även gå att följa den här.
Idag har jag för första gången i mitt liv kört ett mjölksyrepass...en riktig bendödare för framsida lår. Detta efter att jag först kört Cirkelgym och tyckte att jag tog i ganska bra. Jag kan säga att känslan när mjölksyran bränner i låren och jag blir puschad att bara fortsätta köra...den är helt ny för mig...inte helt angenäm just i stunden...men det är inte utan att det känns rätt bra så här i efterhand. Det är mind over matter som gäller och det är nog inte så tokigt att träna upp envisheten och psyket lite också. Det lär ju komma dagar då jag inte vill....men ändå måste.
Hur som helst...det kommer med stor sannolikhet bli smärtsamt att röra sig upp och ner för trapporna imorgon...men i så fall är det värt det..
Dagens affirmation: Jag kan mycket mer än jag tror
