En dag i taget
Jag borde uppdatera bloggen…varför blir det så att ibland kan tankarna inte ta en vettig form i skriven text. Det är ju inte så att jag inte tänker…jag tänker massor, förmodligen mycket mer än jag borde…men under de senaste veckorna har jag inte hittat inspirationen att skriva ner det som rör sig i huvudet.
Har så här långt haft en riktigt fin sommar men inte helt utan inslag av dalar..det är ju så livet är..jag behöver de där ”dåliga” dagarna för att kunna njuta av de bra. Och njuter av de bra dagarna gör jag verkligen.
Hade en helt otroligt härlig helg på High Chaparall! Det var som om vi varit utomlands någonstans. Sanden vid häststadion var som vilken grekisk sandstrand som helst och tequilan i Old Mexico kunde lika gärna ha intagits just i Mexico! Grymt härligt! Inte blev det sämre av att jag hade världens bästa ressällskap i Chris och Tobbe. De lyckas alltid sätta guldkant på min tillvaro bara genom att vara de underbara, goa människor de är!
Drabbades av ett litet antiklimax efter hemkomsten…plötsligt blev ensamheten påtaglig och måstena hopade sig igen…men nu vet jag, de där dagarna tar slut de med…och nya underbara dagar kommer.
Nu sitter jag och funderar över vad jag ska hitta på under min semester som börjar nästa vecka. . . det är på sätt och vis ett riktigt behagligt grubbleri att ta sig an.
Dagens affirmation: Jag lever en dag i taget
High Chaparall i helgen!
Vet inte riktigt vad det beror på att det blir sådana glapp i mitt bloggande men kanske har det att göra med att jag har ovanligt mycket att göra på jobbet eller så är det helt enkelt så att inspirationen inte riktigt infinner sig.
Just nu sitter jag hur som helst och laddar för att åka till High Chaparall ikväll. Ser fram emot en grym helg med massor av dans och kul tillsammans med Chris och Tobbe och en hel drös andra glada linedancare och en och annan hästfanatiker.
Tycker att mitt humör för stunden åker lite berg och dalbana, och att det på något sätt går hand i hand med mitt fysiska mående. Med andra ord är det förmodligen så att jag skulle behöva ta bättre hand om mig själv för att må bättre både till kropp och själ. Men det är en sak att veta vad man behöver göra och en helt annan sak att göra det.
Ett ögonblick av sentimentallitet kom över mig och jag satt här och mindes tider som var…saknar..det är lätt att gå vilse i minnen och på det viset tappa bort vägen som leder framåt..men jag tror jag vet vilken stig det är jag ska följa och jag har fina vägvisare med mig längs vägen..så även detta ska nog gå bra…och kanske kommer jag känna igen mig längs vägen utan att för den sakens skull gå bakåt…
Dagens affirmation: Jag har tillgång till allt det jag behöver
