Storms make trees take deeper roots

För er som är lika gamla som jag och som med andra ord minns spridda delar av 80-talet och kanske till och med gick i skolan på den tiden så kan det hända att ni mins en kampanj som kallades ”rör inte min kompis”. Det gick ut på att minska mobbning i skolorna och att man skulle ställa upp för sina vänner och, för den delen, även för de man inte räknade som sina vänner och helt enkelt sätta upp en hand och i protest mot mobbarna deklarera ”RÖR INTE MIN KOMPIS”!

 

Nåväl, jag inser att delar av denna kampanj satt djupa spår i mig. Kan inte minnas hur aktiv jag var när den verkligen pågick eller hur många vänner jag försökte försvara. Har ett vagt minne av att jag hotade Zoran med min ”överlägsna styrka” när han försökte ge sig på Peter..men om det hade något med ”Rör inte min kompis” kampanjen att göra vet jag inte säkert. Men, det har som sagt satt spår, för idag står jag lojalt och stadigt och tar ställning för de jag räknar som mina vänner i alla lägen. Det gränsar till att jag tar det som en personlig kränkning om någon understår sig att såra, skada eller behandla mina vänner illa. Det är inte ok! Man gör inte så bara! Får jag vetskap om att någon av mina vänner sårats av någon ”utomstående” så kommer jag konsekvent att välja att inte ha mer än nödvändigt att göra med den som sårat (skadat eller på annat sätt behandlat min vän illa). Jag väljer sida utan att blinka. Det finns inga förmildrande omständigheter för att orsaka smärta hos någon av mina vänner. Sen må de ha hur många fingrar som helst med i spelet…skulden kommer alltid ligga hos motparten..i mitt huvud.

 

Det kan ju å ena sidan verka ädelt att ställa upp i vått och torrt för sina vänner. Något som jag faktiskt känner mig ganska stolt över. Men det kan ju också te sig något osjälvständigt att blint lita på den historia jag fått höra och inte ge den ”nya” personen en chans. Att helt enkelt gå på förutfattade meningar. Men som jag ser det… Jag väljer numera mina vänner med omsorg. Jag har därför ingen anledning att tvivla på deras ord. Och om någon sårar de jag tycker om…kommer jag fortsätta sätta upp handen och säga ”Rör inte min kompis!”

 

...sen finns det ju tillfällen när kompisen i fråga behöver ruskas om lite för att se sina egna destruktiva val..och då kan jag hjälpa till med det också.. precis som jag blivit omruskad så många gånger. Det är det som är vänskap!


 Dagens Affirmation: Jag blir mer kraftfull för varje dag som går

 

 

Så var det tisdag igen då. Jag undrar vart tiden tar vägen? Men det sägs ju att den går snabbt när man har roligt och det kan nog stämma för roligt har jag!

 

I helgen avverkade jag ett 80-tals party när Chris firade sin födelsedag i sitt barndomshem på landet. Måste få det sagt…igen…jag är tokavis på det där huset. Så oooootroligt vackert!

 

Hur som helst, det var en riktigt lyckad fest med många skratt och en hel del roliga klädval ställer mig dock fortsatt tveksam till det där med partylekar…är det verkligen kul?

 

Lyckades dessutom med att hinna premiärsova i husbil. Inte illa…sov som en stock..vaknade till Tobbes morgonsång, strålande solsken och en utsikt som inte går av för hackor. Det funkar!

 

Söndagen i övrigt ägnades åt att äntligen hinna prata ordentligt med Kattis i telefon…utan att bli avbruten. Bra…skönt att höra att hon piggnar på sig.

 

..och så vart det måndag med mer födelsedagskalas. Denna gång hos Tobbe i Rimbo. Jag och Chris gjorde en liten utflykt och uppvaktade födelsedagsbarnet och blev bjudna på mästerlig cheesecake…och ett litet gästspel av Robin också.

 

Idag ska bli en lugn dag både på arbetet och ikväll…laddar för The Baseballs på Cirkus imorgon. Kommer att bli grymt roligt!

 

…som sagt…tiden rusar…eftersom jag har så roligt…nästan hela tiden!

 
Snygga som få....

Dagens affirmation: Jag lyssnar aktivt och är en god lyssnare

Har ett intressant liv. Ena dagen är allt guld och gröna skogar för att nästa kännas aningen motigare. Just idag har varit en delvis motig dag. Känner mig inte på topp, tycker inte att jag är riktig så snäll mot mig själv som jag borde vara och misströstar en aning. MEN den stora skillnaden idag jämfört med tidigare motiga dagar är att jag inte oroar mig. Jag vet att det vänder tillbaka lika snabbt igen…och återigen jag besitter själv kraften att vända humöret uppåt.

 

Låter dumma yttre omständigheter påverka mig så att jag tappar fokus på det som är viktigt för mig och det som gör mitt liv positivt. Receptet är enkelt; håll fast vid det positiva och låt det andra rinna av. Det är inte värt den energi det tar.

 

Det som förut varit ”ful, fet och fruktansvärd” är idag ett mer dämpat missnöje med mig själv. Eller snarare en miss-match…jag matchar inte min egen bild. Det är en gnutta frustrerande men inte heller det värt att lägga allt för mycket energi på. Det finns så mycket annat som ger så mycket mer igen.

 

Hur som helst, jag är en själ i förändring..och det är kanske inte så konstigt om inte allt hänger med hela tiden. Imorgon är en ny dag med nya möjligheter…och oj så skoj det ska bli med 80-tals fest!



Dagens affirmation: Min positiva utstrålning smittar av sig

Jag skrev för länge sedan om små ögonblick av lycka. Hur den där euforiska känslan infinner sig, uppfyller mig och sedan lämnar mig med en behaglig känsla av förnöjsamhet. Lyckan, den ögonblickliga, den tillfälliga den fulländade.

 

Men nu landar jag i all den övriga tiden, den som inte guldkantas av ”hallelujah moments” utan som bara är. Plötsligt märker jag att jag numera vilar i en förunderlig trygghet, ro och harmoni, de allra flesta dagar, de allra flesta stunder. Jag vågar vila i mig själv för första gången på säkert 10 år. Jag är min egen boning som jag pyntar och smyckar med underbara människor och roliga upplevelser. Visst finns det tillfällen när det känns tungt och mörkt men jag släpper inte längre in hopplösheten. Jag vet att det vänder och jag vet att jag själv besitter kraften att vända det.

 

Jag är beroende och oberoende på samma gång. Som alla människor och andra flockdjur så behöver jag omge mig med andra av samma art. Jag behöver få utbyta tankar och idéer, jag behöver få skratta och gråta och uppleva alla de känslor som människan besitter. Det gör man bäst i umgänge med andra människor. Men jag är inte rädd för att umgås med mig själv. Jag är oberoende så till vida att jag vet att jag klarar mig själv och jag vet att ett uppbrott inte nödvändigtvis innebär evig isolering. Jag lär mig sakta, dag för dag, att se att jag förtjänar vänner som väljer mig precis som jag väljer dem och att det inte ligger på min lott att anpassa mig för att bygga vänskapen. Jag kompromissar gärna där det behövs…men jag vill bli vald för den jag är …och det går bara om jag verkligen är den jag är och inte den jag tror att någon annan vill att jag ska vara. Oberoende vänskap kan vara villkorslös och villkorslös vänskap är den som varar längst och ger mest i utbyte. Så, jag är mig själv, och gissa vad…jag vinner varje dag!

 

Det finns inget belopp, ingen lottovinst i världen som jag skulle byta ut mot en enda stund med mina vänner, mot skratten, mot samtalen…pengar kan aldrig ge mig det som mina vänner gör! Pengar kan aldrig ge mig tryggheten som jag finner i mig själv när jag tillåter mig själv att inse att jag är bra som jag är!

 

Dagens affirmation: Jag gläds med mina vänner i deras framgång och lycka!

Har lämnat en fantastiskt skojig helg bakom mig. 40 timmars linedancekryssning. Dansade säkert 20 timmar av de 40 och resten sov, åt och skrattade jag. Grym resa med grymma vänner!

 

Vet inte om dagens trötthet är kvarvarande sviter av för lite sömn i helgen eller om det är det gråa vädret som gör det. Har hur som helst svårt att hålla ögonen öppna. Får en lätt släng av panik när den här tröttheten infinner sig för jag är rädd att fastna här. Mår så himla bra, har så himla kul…och har absolut inte tid att vara trött! Försöker peppa mig själv med frisk luft, bra mat och mycket vatten..och en del sömn också. Hoppas att det ska räcka för att råda bot på tröttheten (måste ju vara pigg till helgen som kommer när jag ska få återuppleva 80-talet). Ikväll hoppas jag på en extra energiinjektion på dansen…det brukar alltid funka.

 

Det är hur som helst gott att vara jag just nu. Skulle bara önska mig ett jobb med lite nya utmaningar…men var sak har sin tid.

 

..och snart är det tid för hemgång.

 

Dagens affirmation: Mitt liv är rikt på kärlek och vänskap!

Veckans promenader har uppenbarligen tjänat sitt syfte och gjort att jag överlag känt mig mycket piggare den här veckan. Idag blev det dock ingen morgonprom eftersom jag är bilburen till arbetet...och resutlatet är att jag är toktrött för ögonblicket. Kan förstås också ha att göra med att jag varit överhopad med jobb den här veckan. Skulle behöva vara en bläckfisk.

Nåja, nu drar det ihop sig till hemgång...det är fredag och ikväll blir det fredagsmys i Spånga med bror och svägerska och älsklingsungarna! Maia mys ringde igår och bjöd hem faster på hemlagad pizza...klart man tackar ja! :-)

Sen är det ladda som gäller...imorgon bär det äntligen av på Linedancekryssning till Riga...ska bli grymt roligt! Är toktaggad...och håller tummarna för att det inte landar i ett antiklimax...men å andra sidan har jag så fint sällskap så det blir säkert bra.



Sugna på att se mitt fina sällskap, kolla här så får ni se hur bra de är http://www.youtube.com/watch?v=lX0zKXpoH9A.

Önskar alla underbara en fin helg....för det tänker jag ha!

Dagens affirmation: Jag tar vara på allt det positiva i mitt liv

Här är jag på somrarna...när jag får chansen...underbart, vackert och rofyllt.

Mörtfors!

Dagens Affirmation: Jag ger av mig själv och sprider glädje

Idag har jag fått för mina synder och för att jag klagar på att jag inte har något att göra på jobbet. Nu har jag så det räcker och blir över. Befinner mig för stunden i en prioriteringskris. Lösningen: ta en paus och blogga istället.

 

Solen skiner, har ni sett det? Har ni passat på att gå ut och njuta, dra in djupa andetag och fylla lungorna med vårluft, låta solen värma och verkligen, verkligen njuta? Det har jag. Jag gav mig ut på Gärdet på lunchen idag och tog en rask promenad i 40 minuter….helt fantastiskt. Det är märkligt hur mycket bättre jag kan må när våren äntligen kommer. Älskar den här årstiden. Den bär med sig så många löften…det doftar förändring och förväntan. Återstår att se vad den verkligen kommer att erbjuda.

 

Mår oförskämt bra för tillfället! Visst är livet fortfarande fullt av orosmoln, grubblerier och vänner som behöver mitt stöd men så länge jag känner att jag står stadig och grundad i det hela så finns det inget jag inte kan ta mig igenom. Är stärkt i mig själv. Känner tillit till min egen kapacitet och mitt eget värde för första gången på väldigt länge och med det kommer tilliten till människorna runt omkring mig.

 

Jag vet att tillit är ett ständigt återkommande ämne på min blogg men det beror på att det är så svårt och samtidigt så viktigt. Det är fantastiskt befriande att inte behöva grubbla över vad alla andra tänker, vad de vill, varför de gör det de gör etc. Jag litar helt enkelt på att de människor jag omger mig med säger det de menar och menar det de säger… Att de väljer mig för att de vill och inte för att de…måste…eller har baktankar…eller vad det nu kan vara.

 

Är väl medveten om att inget sinnestillstånd är beständigt. Precis som livet förändras det med omständigheterna. Men just idag tänker jag njuta av att vara stark, stolt och trygg!

 

Dagens affirmation: Jag är trygg i mig själv och med människorna jag omger mig med.

Jag har bara två axlar att luta sig mot

Bara två öron att lyssna med

Mitt dygn har bara 24 timmar

Jag är välsignad med många underbara vänner

Men just nu räcker jag inte till för dem

Det gör ont

Jag är bara en person

Jag har bara ett liv

Jag kan bära dig

Men bara om jag själv är stark

 

 

Dagens affirmation: Jag är tillfreds med de val jag gör idag