Så många underbara vänner och så lite tid.
Har just avslutat en meditation. Det var länge sen sist och jag glömmer så lätt bort hur gott det kan göra för kropp och själ bara jag ger mig själv 30 min med avslappning och positiva budskap. Känner mig laddad nu! Laddad med god, positiv energi.
Längtar efter att gå barfota i gräset eller ligga på en filt och titta på molnen och lyssna på vårfåglarna. Ser dock inte direkt ut som om det blir så mycket av den varan den här påsken. Jag kan inte skylla på vädret för det är fantastiskt men från att ha haft en helt oplanerad påsk så har jag plötsligt fått mycket att göra och jag vill ju ha mycket att göra. Det är underbart att ha vänner som vill träffas och umgås. Härligt att känna att jag faktiskt har ett fullt schema trots att livet aldrig verkar bli riktigt som jag tänkt mig...Jag börjar faktiskt tro på att jag inte behöver känna mig så ensam...men jag behöver anstränga mig lite ibland för att saker och ting ska hända.
Nåja, imorgon ska jag gräva i Norrtäljes smalspåriga historia...det blir spännande! :-) Hade hoppats på att hinna åka till Sanna och Mattias och hjälpa till att klyva ved men som det ser ut just nu räcker inte tiden till..och om sanningen ska fram så bör jag nog ta det lite lungt ytterligare några dagar. Misstänker att jag går och drar på en bihåleinflammation.
Nåväl! Låt Påsken börja gott folk!
Att vara mig själv...
Det låter så enkelt, så självklart när jag säger till någon annan ” Du duger som du är…var bara dig själv…det är ju det som gör dig så bra”… men det är inte alls lika enkelt när jag försöker leva som jag lär.
En förutsättning för att jag ska kunna vara mig själv är att jag vet vem jag är. Att veta vem jag är innebär bl.a. att jag måste veta vad jag vill och vad jag tycker. Det känns ju inte som en omöjlighet direkt men jag kommer på mig själv med att fundera över om att ”vara mig själv” innebär att jag alltid måste ta ställning, alltid måste ha en åsikt och alltid måste veta vilken den är? Kan jag vara mig själv utan att i varje möte med andra människor ta till lite extra tid för eftertanke så att jag säkert vet att det jag uttrycker är MIN åsikt? Eller kan jag lägga in i begreppet ”vara mig själv” att jag faktiskt är lite velig och ombytlig och att jag inte alltid har en bestämd åsikt i alla lägen?
Sen finns det en annan del i detta. När jag ger uttryck åt en åsikt eller agerar i enlighet med det jag känner är ”jag”, så måste jag ibland stanna upp och tänka efter…och verkligen tillåta mig själv att tycka/göra det jag gör utan att ifrågasätta hur det kommer att uppfattas av andra.
Jag vet inte jag, men jag vet att jag hur som helst behöver lägga mycket mer tid på eftertanke, på att landa i mig själv och ”jorda” mig. Lika väl som jag tränar kroppen så behöver jag träna sinnet och ge både kropp och sinne återhämtning.
Dagens affirmation: Mina åsikter är viktiga och betydelsefulla
