Sorgen är kärlekens pris
Ännu en helg har kommit och gått och jag ställer mig återigen frågande till vart tiden tar vägen? Har i alla fall varit ordentligt produktiv i helgen.
Började med att möta upp mina glada dansvänner nere på stan i fredags för att dansa dammet av kullerstenarna under marknadsafton. Jag tror att vi alla enades om att det blev riktigt lyckat, bra val av danser, bra mixad musik och vädret som var med oss. Kvällen avslutades med mycket god middag i trevligt sällskap…en bra början på helgen!
Helgen i övrigt har bestått av hushållsbestyr. Har lagat 17 matlådor (4 olika rätter) och börjat förbereda för den stundande golvläggningen i kök och hall…dvs. jag har skruvat bort alla lister och toksanerat skåp, kakel och väggar i köket. Är mycket belåten med resultatet och ser nästan fram emot att ta mig an hallen. Det kommer att bli superfint med det nya golvet sen.
Landade igår kväll i soffan framför en dansk dokumentär om kärlek. Det visade sig vara ett mycket intressant program. Väckte gamla insikter och gav på något sätt nytt hopp. Det kanske låter bistert att tänka att ”sorgen är kärlekens pris” men det är sant och om man tar till sig den sanningen och inser att man inte kan skydda sig från sorgen så blir det på något sätt lättare att uthärda.
Sanningen är den att när vi älskar så kommer vi förr eller senare att förlora och med andra ord sörja. Om man inte sörjer någon man förlorat så kände man inte kärlek , oavsett om förlusten är ”tydlig” i form av ett dödsvall eller ”otydlig” som en separation. Det ska naturligtvis också säga att sorgen i sig kan ta sig olika uttryck från person till person och även från tillfälle till tillfälle.
Nu vet jag en och annan som ser detta som en utmärkt anledning att stänga av och låta bli att älska..för att sorgen känns för skrämmande och outhärdlig. Men lika skrämmande som sorgen är, lika förunderlig är kärleken i alla dess former (föräldrakärlek, syskonkärlek, vänskap, kärlek till ett djur eller kärlek till en partner etc).
Jag kan bara utgå från mig själv och jag vet hur grym sorgen vid en förlust kan kännas men jag skulle aldrig vilja vara utan den om det innebar att jag inte fick känna kärleken… Tänk också på att sorgen kan vi läka…och kärleken kan vi göda så att den lever vidare och låter oss uppleva det förunderliga igen..och igen…och igen.
Dagens affirmation: Jag vågar känna ovillkorlig kärlek
